Min söndagsunderhållning blir att Benny postar en två månader gammal internetfluga som söndagsklipp. Hur ska vi kunna framstå som en hipp blogg nu? Jag kontrar med något som kanske inte heller är purfärskt, men dubbelt så roligt.
Jag satt i min lägenhet och mös i soffan. MTV var påslaget. Rätt vad det var blev det reklam och jag fick en fruktansvärd chock. Jag kan utan tvekan säga att reklamsnutten är det roligaste jag sett i hela mitt liv. Efteråt var jag tvungen att nypa mig i armen, ja, ni kommer förstå när ni sett klippet (om ni inte redan sett det på MTV). Världens roligaste reklamfilm alla kategorier:
/Benny
Jag förstår inte varför Zlatan och Ljungberg inte gillar Patrik Ekwall (läs på Aftonbladet.se). Ekwall är ju tuff(?)
/Benny
För det första har Benny fel. Det är ju taxichaufför som är mitt yrke, med rockstjärna som andrahandsalternativ.
Jag ska just ge mig i kast med disken, och vad lyssnar man på då? Jo, The Diamond Sea. Men ingen mesig, kort version utan den allra längsta som klockar in på något på 24 minuter. Roligt dock att se en Letterman med mer hår, som dessutom håller upp en LP. En bra poplåt är det ju också. Kim Gordon ÄR den coolaste basisten.
/Björn
Som jag nämnde i morse släpptes SACO:s årliga arbetsmarknadsprogonos idag. Jag kikade precis in listan och såg till min stora glädje att gymnasieläraryrket låg i balans (antar att det innebär typ en ut en in). Värre var det för teater- och sångyrken (Björn ska ju pyssla med manus), där det kommer råda kraftigt överskott 2012. Annars inget nytt under solen. Överskott som fan på journalister, designers, film/tv/radio-yrken osv. och brist på läkare, cytodiagnostiker osv.
Men, detta är ju bara prognoser och säger egentligen allt och inget. På fall att har jag i varje fall ställt in på mig på att: När min examen är tagen är det bara att ta på sig den blå kepsen och skutta in bakom grillarna på Sibylla igen.
/Benny
Klockan är strax efter 08:00 och jag har haft lite dåligt samvete p.g.a. att vi inte bloggat på två-tre dagar. Så veckans torsdagsdans är något ledsen, men den ler genom tårar. Jag vet inte ett dugg om bandet mer än att de gjort i varje fall en bra låt. Om ni tycker att den suger när ni slår på den rekommenderar jag att ni i varje fall lyssnar fram till refrängen.
Förresten, var det någon mer än jag som tyckte Sverige-Lettland var rätt trist och att Glenn Hysén borde portas från kommentatorbänken? För övrig släpps SACO:s årliga framtidsprognos kring lunch idag och där kommer jag återigen få läsa att det inte finns några lärarjobb (antaligen är det inte så gott om lediga manusförfattarjobb heller, Björn).
/Benny
Ja, det är måndag idag och veckan är 48. Förutom det vet jag att Crazy Frog inte är roligt och lyteskomik är kanske inte vad som anses som finsmakarhumor. Men, trots detta anser jag att klippet nedan är skojigt, speciellt om ni härdar ut under den första halvminuten tills den rolige mannen dyker upp som gör sin egen tolkning av låtens budskap. Jag skulle nästan våga påstå att detta klipp knäcker de legendariska Crazy Frog Bros.
/Benny
Någon måste säga det här. Jag hade föredragit om det var Benny, för jag är feg. Men det måste sägas. Så här kommer det.
Beatles var inte så bra.
Puh. Äntligen fick jag ur mig det. Visst känner ni likadant? Äntligen sa någon det, hör jag från stugorna där ute. Äntligen! Here Comes the Sun är en pärla. Golden Slumbers är sällan fel. Rocky Raccoon är väl ganska rolig. Falsettgrejen i Why Don’t We Do It In The Road, kanske. Penny Lane är fin. Bäst av alla skulle I’m Looking Through You kunna vara. Det finns många fina små låtar, helt enkelt. Men överlag är det ganska tråkigt. Det händer inte mycket. Octopus’s Garden? Jag föredrar Olas Natalie. Lucy In The Sky With Diamonds? Jag föredrar God Only Knows med strandpojkarna.
Så har vi den där A Day in the Life. Den har verkligen fantastiska verser, som förstörs en aning av Pauls snuskiga studsbas som man aldrig kommer undan. Nej, gott folk, de här Beatles, de kan vi lägga bakom oss nu. De är gamla nyheter.
En vän jag en gång hade tyckte att Radiohead var det nya Beatles. Började med pop och började knarka och göra knasiga skivor, var hans argument ungefär. Men nog lyssnar jag hellre på Idioteque än Ob-la-di Ob-la-da, känner jag. The Eraser känns lite roligare än Wings också, för den delen.
/Björn
Av en slump såg jag att man kunde chatta med U.D.O. på Aftonbladet. Jag ställde frågan “Have you ever thought about getting a dayjob?”. Tyvärr stängdes chatten ner innan Dirkschneider han svara. Det enda tuffa med U.D.O. är att Udo var med i Accept. Det enda som gör Accept tuffa är att omslaget till “Balls To The Wall” tolkas (kopierats) på omslaget till A-Teems “Working Men EP”.
/Benny
Eftersom jag var borta förra veckan och inte kunde leverera någon torsdagsdans bjuder jag på en extra bra låt denna gång. När jag nu idag sitter och påtar med en skoluppgift behöver man en liten energikick cirka en gång per timma. Idag består energikicken av hardcore och ett band som fått alldeles för lite uppmärksamhet i media är Release The Fucking Fury från Östersund. Den aggresivitet som de förmedlar är inte överrepresenterad i den svenska musikaliska floran. Låten som jag tycker ni ska ladda hem och njuta av heter “Do It!” och kommer från gruppens första EP (Get Wasted EP). Enligt bandets utsago handlar låten om det förtryck man känner när man som timanställd slitjobbsarbetare ständigt får ta skit från sin chef. Lyssna själva och njut:
Release The Fucking Fury – Do It!.mp3
/Benny
Prenumerera!
.jpg){kind=link}