Torsdagsdansen v45
Denna gång är det Emil som grävt i arkiven och hittat den här anskrämliga smörjan:
Denna gång är det Emil som grävt i arkiven och hittat den här anskrämliga smörjan:
Ni som följt bloggen sedan starten kommer säkert i ihåg torsdagsdansen som tyvärr upphörde förra året. Idag är den emellertid tillbaka så spänn på er dansskorna.
//Skvallerbloggarn
Mitt i min kreativa torrläggning, som vid närmare eftertanke till viss del måste vara en effekt av det uppsatsskrivande som upptar den mesta tankeverksamheten dagtid, ska jag tipsa om en dans att hetsa till. Sin Dios klassiska Scala ‘Crimen de Estado’ som på svenska betyder “spöa sta’n” är spansk punk när den är som bäst.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
/Benny
Mina vänner, det var ett tag sedan, alldeles för många veckor sedan. Till er och min glädje gör idag Torsdagsdansen comeback. Jag tänkte idag fresta med lite omixat Säkert! som låter lite så där högstadiepunk. Hon är bra fin fröken Norlin. Mys och dansa till Faller isär.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
/Benny
Senaste numret av Sonic damp precis ner i brevlådan och till min stora glädje såg jag en annons för mina vänner Penny Century’s skiva “Between a hundred lies”. Tyvärr fanns ingen recension av deras utsökta kompositioner med i tidningen, men jag tänkte dagen till ära utnämna singeln “Nothing burns like bridges” till veckans Torsdagsdans. Jag skulle även vilja inflika lite kuriosa om skivan, nämnligen att den som skötte inspelningen inte var någon mindre än Sylen från Totalt Jävla Mörker.
Penny är det senaste pophoppet från Östersund som senaste åren levererat Vapnet, Säkert! och Sibiria. För er som redan hört Penny Century rekommenderar jag er att kolla upp bandet Archer, i vilket två av medlemmarna i Penny tidigare spelade i.
Smakprov från ”Between a hundred lies” som släppts på brittiska Letterbox Records har legat ute ganska länge, men för er som inte hört något rekommenderar jag att ni följer min länk (eller högerklickar och väljer ’spara mål som’) och lyssnar:
Penny Century – Nothing Burns Like Bridges.mp3
/Benny
Klockan är strax efter 08:00 och jag har haft lite dåligt samvete p.g.a. att vi inte bloggat på två-tre dagar. Så veckans torsdagsdans är något ledsen, men den ler genom tårar. Jag vet inte ett dugg om bandet mer än att de gjort i varje fall en bra låt. Om ni tycker att den suger när ni slår på den rekommenderar jag att ni i varje fall lyssnar fram till refrängen.
Förresten, var det någon mer än jag som tyckte Sverige-Lettland var rätt trist och att Glenn Hysén borde portas från kommentatorbänken? För övrig släpps SACO:s årliga framtidsprognos kring lunch idag och där kommer jag återigen få läsa att det inte finns några lärarjobb (antaligen är det inte så gott om lediga manusförfattarjobb heller, Björn).
/Benny
Eftersom jag var borta förra veckan och inte kunde leverera någon torsdagsdans bjuder jag på en extra bra låt denna gång. När jag nu idag sitter och påtar med en skoluppgift behöver man en liten energikick cirka en gång per timma. Idag består energikicken av hardcore och ett band som fått alldeles för lite uppmärksamhet i media är Release The Fucking Fury från Östersund. Den aggresivitet som de förmedlar är inte överrepresenterad i den svenska musikaliska floran. Låten som jag tycker ni ska ladda hem och njuta av heter “Do It!” och kommer från gruppens första EP (Get Wasted EP). Enligt bandets utsago handlar låten om det förtryck man känner när man som timanställd slitjobbsarbetare ständigt får ta skit från sin chef. Lyssna själva och njut:
Release The Fucking Fury – Do It!.mp3
/Benny
Jag hävdar bestämt att The Blood Brothers är pop, de är i vart fall mer pop än metal. Så, torsdagsdansen bjuder upp till indiemosh med superhiten “Ambulance vs. Ambulance” från gruppens album “Burn Piano Island Burn”. Vidare rekommenderas även senaste skivan “Young Machetes” som är lite mer popppig.
Jag tänkte ta första spadtaget för en följetong som jag valt att kalla torsdagsdansen. Med denna följetång vill jag ge dig, som i likhet med min sambo, behöver en liten spark på rätt skinka när det börjar lida mot fredag. Denna vecka kommer en jävligt bra låt från Paris senaste, The landlord is kind enough to let us have our little sessions. Refrängmelodin är suverän och det klassiska discokompet på trummorna gör att i varje fall jag inte kan undvika en stillsam, men ack så helhjärtad, sittdans. Njut!
Paris – When I Laid My Eyes On You
/Benny